31.
Ska ut och promenera på söder. Vet inte riktigt om jag vill leva längre. Det sociala livet dödar mig, har så mycket ångest över hur jag beter mig med andra människor.
Har inte smsat min vän som jag brukar umgås mycket med sen den kvällen jag grät. Hon försökte trösta mig men egentligen så undrade hon bara vad fan jag höll på med. Kände på mig att hon inte förstod vad jag grät över (och hon skulle inte förstå med förklaring heller) och därför tyckte hon att jag var konstig som grät. Måste nu höra av mig till henne för annars så blir det väll att vi börjar ignorera varandra eller nått. (gah livet suger)
Trivs iallfall med min särbo och hens nya sambo, vi fungerar så bra tillsammans. De är de enda jag klarar av nu.
